Över gränsen får man vara när man vill

Nyansenbrunare och lite rundare om magen; tillbaka från kassettbandslandet Tunisien.
Två veckor med 48 grader i skuggan på ön Djerba.
Men det var inte där det började...
...först gjorde vi Stockholm.
Campade på Arlanda.

Sedan luktade Mr. Sambos fötter gammal död skunk.

Men det gick att åtgärda.
Simsalabim hamnade vi i Tunisien.

Kameler, couscos, handväskor, palmer, baguetter, sand, socker, smör, extra salt saltvatten, flaskvatten, pirater, plättar, halmhattar, celtia, hästar, öken, pruta, vita musen, galna bussar och ingen engelska.

Jag dammade av både mina ridkunskaper och min franska.
Och Mr. Sambo lärde sig skumpa på en häst och säga:
Bonjour Madame, un bière s'il vous plaît!

-Hur stannar man den här saken?
Det finns en tjusning med att kunna säga anksvett till varandra utan att någon förstår. Och sjunga en trudelutt...

Jag har aldrig varit så populär i hela mitt liv.
500 000 kameler, 10 ferarri och sin flickvän skulle en tunisier köpa mig för.

Vid tre tillfällen träffade vi även på tunisier som kunde lite svenska.
-Ah, Sweden, I don't have any snus!
-Hej kanelbulle!
-Gamla jävla Volvo.


Near, far, wherever you are
I believe that the heart does go on
Once more you open the door
And you're here in my heart
And my heart will go on and on

Och nu, tillbaka till verkligheten.
13 grader, disk och jobb på måndag.
Men en upplevelse rikare!
/Net

Alla ljus och alla ögon, allt som jag har längtat till

Färdkost - Farkost.
Petitesser!
And to Miss C.
-Då är det ju lika bra att ta betalt!
Nu tänker vi L.W!!
/Net

Bort från regelboken, stöveltrampet, tegelväggen och dom brandgula stolarna man staplar på varandra

Man skulle kunna tro att det är sommarlov...

/Net